Hitta till Naprapathälsan!

Karolinen, Våxnäsgatan 10
653 40 Karlstad (mer information »)

Vi hjälper dig

Smärta från disk/"ryggskott"

Vår uppfattning är att en stor del av ländryggsbesvär har sitt ursprung från disken mellan kotkropparna i ländryggen. Detta gäller båda akuta smärtor (”ryggskott”) och även mera långvariga/återkommande besvär. Texten nedan beskriver hur disken fungerar och hur den kan vara en orsak till båda akuta och långvariga besvär.

Diskens funktion och uppbyggnad

Disken är en stötdämpande struktur som ligger mellan kotkropparna i ryggraden. Disken består av två delar. I mitten ligger en kärna bestående av en trögflytande massa och runt kärnan ligger det en hårdare ring, bestående av flera lager med brosk. Den trögflytande massan, kärnan, har ett visst mått av rörlighet i sig. Olika rörelser av ryggraden, exempelvis böjningar, gör att massan flyttar sig något i olika riktningar. Detta är helt normalt. I yttre delen av broskringen ligger det små nervtrådar, som kan signalera med smärta om de utsätts för tryck.

disk_fix

Akut debut

Akut debut kännetecknas av en plötslig smärta, som en ”blixt från en klar himmel”, oftast i samband med en hastig, okontrollerad rörelse eller i samband med en ansträngning, exempelvis ett lyft. Ländryggen hinner inte stabilisera sig (stelna till med hjälp av musklerna) innan den belastas. Detta leder till en överbelastning eller ett ytterläge där diskens yttre broskring blir överbelastad: broskringens yttre del blir skadad och/eller skapar ett ökat tryck mot nervtrådarna.

Smygande debut

Smygande debut kännetecknas av lättare smärtor/stelhet och obehag i ländryggen över en längre tidsperiod, som plötsligt en morgon kan övergå till stora smärtor och svårigheter att komma ur sängen. Ofta har man tiden innan belastat ländryggen ensidigt med till exempel långvariga framåtlutade positioner, tunga lyft eller långvarigt sittande. Diskens kärna har gradvis skapat ett ökat tryck mot broskringen.

Kombination

Ibland ser man en kombination av de ovanstående typerna, där en akut debut gradvis försämras över tid, besvären ändras eller håller i sig över en längre tid. En skada på broskringen gör det lättare för diskens kärna att skapa ett ökat tryck mot broskringen.

Symtom

Symtomen är rätt lika, oberoende om smärtan debuterade akut eller smygande.

Beroende på vilken del av broskringen som är påverkad kan smärtan kännas på olika ställen, och i varierande grad. Smärtan kan kännas enbart lokalt i mitten av ländryggen, ut mot en sida eller båda sidorna. Smärtan kan stråla nedåt i säte och ben. Man har oftast svårt för att gå upprätt eller böja sig framåt. Ländryggen kan kännas ”låst”. Ibland kan man även se en tydlig snedhet med blotta ögat. Att sitta kan ge ökad molande värk. Att hosta eller nysa kan smärta till ordentligt.

Behandling

Om du har drabbats av smärtor från disken kan vi på Naprapathälsan hjälpa dig med behandling och rehabilitering. Manuell behandling ger snabba resultat. Ett tidigt och korrekt omhändertagande reducerar återhämtningstiden, ser till att du får tillbaka normal funktion och minskar risken för att utveckla långvariga besvär.

Akuta fasen

Precis som det är olika rörelser som kan öka smärtan, finns det rörelser som kan minska smärtan och öka rörligheten. Dessa rörelser minskar trycket på broskringens nervtrådar. Vi kommer försöka minska trycket omedelbart på kliniken med hjälp av olika behandlingstekniker. Oftast kombineras detta med rörelser som du sen får utföra regelbundet hemma med samma syfte. När trycket på broskringens nervtrådar minskar kommer smärtan minska, bli mindre utspridd och rörligheten öka.

Det är viktigt att vi tillsammans kontinuerligt utvärderar effekten av behandlingen på kliniken och rörelserna du utför hemma: hur ändras smärtan och rörligheten? Får vi den effekt vi önskar? Om inte, så kan det vara nödvändigt att göra ändringar i vilka rörelser du utför och kombinera med ytterligare manuell behandling.

Om man skulle drabbas av liknande besvär i framtiden, rekommenderar vi en ny undersökning innan man utför rörelser som man tidigare har fått. Speciellt om besvären är annorlunda än förra gången: exempelvis att smärtan inte känns på samma sätt (andra sidan, mer utspridd, mer utstrålande) eller det är andra rörelser av ländryggen som ökar smärtan eller känns blockerade.

Rehabiliteringsfasen

Som många har erfarenhet av, har ländryggsbesvär en tendens att återkomma med jämna mellanrum. Forskning har visat att smärta leder till inaktivering av djupt liggande stabiliserande muskulatur och att samspelet mellan leder och muskler slutar att fungera optimalt. Ländryggen blir därför sårbar för framtida belastningar. För att förhindra återfall kompletterar vi därför den manuella behandlingen med förebyggande och rehabiliterande träning och råd. Även lyftteknik och ergonomin på arbetsplatsen kan behöva ses över.