Hitta till Naprapathälsan!

Karolinen, Våxnäsgatan 10
653 40 Karlstad (mer information »)

Vi hjälper dig

Diskbråck

Diskens funktion och uppbyggnad

Disken är en stötdämpande struktur som ligger mellan kotkropparna i ryggraden. Disken består av två delar. I mitten ligger en kärna bestående av en trögflytande massa och runt kärnan ligger det en hårdare ring, bestående av flera lager med brosk. Den trögflytande massan, kärnan, har ett visst mått av rörlighet i sig. Olika rörelser av ryggraden, exempelvis böjningar, gör att massan flyttar sig något i olika riktningar. Detta är helt normalt. I yttre delen av broskringen ligger det små nervtrådar, som kan signalera med smärta om de utsätts för tryck.


disk_fix


Diskens struktur och funktion ändras kontinuerligt genom livet. I broskringen bildas det olika typer av sprickor, ibland utan symptom, och ibland kan det ge smärtor, exempelvis i form av ”ryggskott” eller "nackspärr". Se figur A.

Dessa sprickor gör det möjligt för diskens kärna att skapa ett ökat tryck mot broskringen. Se figur B.

När broskringen inte länger är intakt och inte förmår att hålla kärnan på plats, har man utvecklat ett diskbråck. Se figur C och D.

Symptom

Ett fullt utvecklat diskbråck ger symptom i form av smärta och nedsatt rörlighet. Beroende på om diskbråcket sitter i nacken eller ländryggen kommer smärtan stråla ut i en arm eller ett ben. Utöver smärtan kan man känna av domningar/stickningar och muskulär svaghet. Även muskulära reflexer kan bli svaga eller falla bort helt. Orsaken till dessa symptom är att diskbråcket trycker på en nervrot som ligger precis bakom broskringen. Nervroten kommer också att retas av olika substanser som finns i kärnan (kemisk stimulering) vilket kan ge en mer eller mindre konstant smärta.

Behandling

Prognosen vid diskbråck är oftast god. Kroppen kommer gradvis att bryta ned diskbråcket och absorbera resterna. Efter sex till tolv veckor är dom flesta återställda. Dock är det flera saker man kan göra under tiden, båda för att minska smärtan, snabba på återhämtningen och minska risken för kvarstående nedsatt rörlighet och nervfunktion.

Akuta fasen

I den akuta fasen försöker man hitta positioner och rörelser som motverkar att diskbråcket ökar i storlek och ibland även minskar. Dessa positioner och rörelser kan även minska trycket på nervroten och öka cirkulationen till densamma, med minskad smärta som följd.

Läkningsfasen

Över tre till fyra veckors tid kommer oftast den konstanta smärtan gradvis att minska, och smärtan påverkas mer av position och rörelse. Just i denna fas kan man lättare påskynda tillfrisknandet med samma tekniker som i den akuta fasen. I denna fas är det även viktigt att regelbundet stimulera nervroten med olika rörelser. Anledningen till detta är att just när diskbråcket läker, så kan nervroten ”klibbas fast” i själva disken, och orsaka långvariga besvär i form av smärta och en känsla av ”stramhet” i arm eller baksida lår (”korta muskler”).

Rehabiliteringsfasen

Efter en längre period med smärta och minskad aktivitet, så kommer samspelet mellan leder och muskler inte att fungera optimalt. Ryggraden blir därför sårbar för belastningar. Fokus i denna fas ligger på att gradvis öka aktivitetsnivån och belastningen. Övningar för att återfå stabilitet, koordination och styrka är viktigt för att minimera risken för återfall eller att man utvecklar andra besvär.