Vanliga besvär

Som naprapater träffar vi på en rad olika typ av besvär, och vi tänkte redogöra lite kort för dom mest vanliga besvären som vi ser dagligen på vår klinik. Listan är på inget sätt komplett, och är du osäker på om vi har kunskapen att ta hand om just dina besvär, tveka inte med att ta kontakt med oss för rådgivning.

Majoriteten av våra patienter söker oss för besvär med nacke, bröstrygg, ländrygg, höfter och axlar.

Ofta har man även besvär i närliggande områden, till exempel vid nackbesvär upplever ofta patienterna även smärta vid skulderbladen eller ut i en arm, ibland även med domningar och stickningar.

Patienter med besvär från ländrygg har också ofta besvär i området kring höft, säte och ibland ned i benet. Oftast i form av smärta men även här kan domningar och stickningar förekomma.

Nacke

“Nackspärr”

Patienten har svårt för att röra fritt på nacken och huvudet, och upplever smärta i ena sidan av själva nacken, ofta med strålning/smärta ned mot skulderbladet. Att vrida huvudet mot den smärtande sidan gör ont, även titta uppåt eller luta huvudet i sidled kan smärta. Smärtan kan upplevas som mer eller mindre konstant och det “hugger” vid rörelse. Typisk debut är ofta att patienten vaknar med besvären, eller patienten gör en hastig och okontrollerad rörelse och upplever att det “hände nått”.

Smärta vid skulderblad

Patienten upplever en molande smärta kring ett skulderblad som smyger sig på, gärna vid statiska positioner eller monotona rörelser, till exempel vid kontorsarbete. Besvären kommer och går i perioder, har besvärat patienten en längre tid (ibland i åratal) och tenderar till att bli svårare med tiden. Tillfällig lindring kan uppnås med tryck på “musklerna/fläcken”, gärna med armbåge, tennisboll, dörrpost eller liknande.

Smärta ut i arm, domningar/stickningar

Patienten upplever smärta som strålar ut i en arm, ofta i samband med domningar och stickningar. Ibland även en viss svaghet i armen eller handen. Ofta kan rörelser av nacken öka besvären.

Generell stelhet och ömhet

Patienten besväras av en känsla av stelhet, ömhet och “spända muskler”.

Ländrygg

Ländryggssmärta är väldig vanligt förekommande i alla åldrar och kan ha många olika bakomliggande orsaker.

Disksmärta

Vår uppfattning är att en stor del av besvären är “diskogena”, det vill säga att det är diskarna mellan kotkropparna som orsakar smärtan. Smärta från diskarna är mest vanligt i åldern 20-50 år. Smärta från diskarna kan yttra sig på flera olika sätt, och kan även debutera på olika sätt. Besvären kan uppkomma plötsligt vid belastning som ett “ryggskott”, mer smygande i nära anslutning till fysisk aktivitet/belastning (ibland morgonen efter) eller “kommer och går” i perioder över en längre tid.

Typiska symtom är smärta i ländryggen, ofta i mitten, som kan kännas ut mot en eller båda sidorna av ryggen. Ibland kan smärtan stråla ned i sätet och benet. Smärtan kan vara mer ihållande, typ “molande”, och ofta kan det “hugga” vid rörelse.

Patienten har oftast svårt att böja sig framåt, det smärtar och känns väldigt stelt. Det blir väldigt långt ned till golvet helt enkelt. Ibland kan det även vara svårt att luta sig bakåt, att gå upprätt. Vissa patienter har mycket svårt för att sitta ned då det ökar smärtan, och att resa sig från sittande upplevs ofta som “stelt och ont”, ”trögt” att bli rak i ryggen.

Hosta och nysa kan smärta till rejält.

Diskbråck

Vid ett fullt utvecklat diskbråck som trycker på en nervrot, så upplever patienten oftast rätt så svår smärta, en smärta som är närvarande mer eller mindre hela tiden. Smärtan strålar från ländrygg/säte och ned i benet, ofta ned till underben/fot. I samband med detta förekommer ofta domningar, stickningar och muskelsvaghet. Sömnen blir gärna lidande, då det kan vara svårt att hitta positioner som ger tillräcklig lindring. Att sitta kan vara på när omöjligt. Böja ryggen framåt likaså.

Prognosen vid ett diskbråck är oftast god, dock kan det ta tid, och inte alla blir helt återställda efter ett år.

Vissa diskbråck kan svara bra på behandling, i form av minskad bensmärta och förbättrad funktionsnivå jämfört med det naturliga förloppet. Studier har också visat ett minskad behov av kirurgi vid ett bra omhändertagande.

”Ischias”

Ischias är ingen diagnos, men ett samlingsnamn för symtom ned i ett ben. Symtom i form av smärta och ibland även domningar, stickningar och muskelsvaghet. Det finns flera bakomliggande orsaker till att dessa symtom kan uppstå, och en noggrann undersökning kan fastställa orsaken.

Stelhet

Patienten upplever en känsla av stelhet, som kan öka efter inaktivitet, som sittande eller liggande, kanske då framförallt på morgonen.

Huvudvärk

“Spänningshuvudvärk”

“Spänningshuvudvärk” upplevs som “tryckande”, eller som en ”betongkeps”, ofta över hela huvudet – tinning, panna, öga.

Nackutlöst huvudvärk

Värk som ofta börjar i bakhuvudet, sprider sig upp mot tinning och ibland fram mot panna och öga. Ofta hittas orsaken i nackens övre del – leder, nerver.

Bröstrygg

Smärta

Smärta mellan skulderbladen är väldig vanligt förekommande och uppkommer ofta vid statisk arbete över längre tid. Ändras smärtan om man rör på nacken, så hittar man oftast orsaken till besvären i själva nacken – smärtan ned i skulderbladen är så kallad ”refererad”.

Ibland kan man uppleva smärta på en sida av bröstryggen, som ibland kan stråla längs med revbenen. Att hosta och ta djupa andetag kan vara smärtsamt.

Generell stelhet

Patienten upplever ofta en känsla av stelhet och obehag, som kan verka hämmande både vid inaktivitet och vid aktivitet.

Höft

Patienten kan uppleva sämre rörlighet och stelhet jämfört med den andra höften. Stelheten kan medföra att det är svårt att ta på strumpor, skor och gå ned på huk. Ofta ses smärta i ljumske, utsida höften eller “inuti”. Smärtan kan stråla ned till framsida lår och knä, ofta ett tecken på att själva leden är orsaken till besvären.

Axel

Smärta kring axelleden, ibland “inuti”. Smärtan kan ofta kännas ned i överarm. Det kan vara svårt att utföra aktiviteter över huvudhöjd, ta på kläder, fästa bilbältet. Ibland smärta nattetid om man ligger på axeln. Besvären uppkommer ofta efter en plötslig överbelastning eller ett fall. Ibland kan besvären uppkomma efter belastning över tid, ofta en ökad belastning, till exempel i samband med träning av olika slag.

Senbesvär (tendinopati)

Besvär från senor är rätt vanligt förekommande i alla åldrar och kan uppkomma av både för lite och för mycket belastning. Typiska symtom är en känsla av “stelhet” och smärta i senan, ofta efter en tids inaktivitet, till exempel efter sittande eller på morgonen. Smärta uppkommer ofta också vid belastning i vardagen, men kan kännas mindre efterhand som man blir “uppvärmd”, bara för att återkomma ett tag efter avslutad aktivitet.

Typiska senor som kan drabbas är hälsenor, senan från den främre lårmuskulaturen till knäskålen, underarmens senor vid armbågen (“tennisarmbåge”), axelns senor (“rotatorkuffen”) och sätesmuskulaturens senor på utsidan av höften.

Ofta har man haft besvären ett bra tag innan man söker hjälp, man har försökt “vila bort det” eller tränat alternativt utan större framgång. Den här typen av besvär går inte att vila bort, och i rehabiliteringen följer man samma principer oavsett vilken sena som är drabbad. En gradvis ökad belastning av senan är helt avgörande för att återfå full smärtfri funktion, ofta med en tillfällig ändring i aktivitetsnivå. Där kan vi hjälpa till med rätt övningsval och dosering för att hitta en belastningsnivå som vill leda till en förbättring.